Det är precis vad det är här nu, huaa! Men på något konstigt sätt kan det vara ganska mysigt att ha en anledning att mysa in sig i stora koftor och ha en anledning att dricka goda varma drycker.

Lyckades ta mig upp på spinningcykeln igen med OCH överleva. Usch, usch vad jobbigt men det är väl det som är meingen. Hade "min nya träningskompis" som peppade mig i alla fall ju.

Nu borde jag sova. Alldels jätte mycket. Kvällen slutade lite oväntat. Efter hemkomst från gymmet möttes jag av barnens farföräldrar och informationen om att Brian och Melissa behövt åka till sjukhuset pga att hon fått förvärkar eller liknande (barnet som inte dimpa ner förrän i februari!!). Slutade med att en trött och ledsen pojke, som saknade mamma och pappa, var vaken alldels för länge. Men efter mycket kämpande blev det tillslut jag som fick honom att somna. Kan även säga att det visade sig vara okej med Melissa, både moder och barn mådde. Vilken lättnad.