Ärligt, det innebär ju hur kort tid som helst!?! Dessutom vet jag hur dagarna har en tendens att bara rusa iväg så två ögonblinkningar och sen står man där på flygplatsen nervös upp över öronen (näst intill så i alla fall!). Frågan är när jag kommer inse att det faktiskt snart är USA som gäller, kommer säkert vara först efter ett par veckor spenderade där på andra sidan Atlanten, för än så länge har det ju inte sjunkit in (och kanske inte så konstig med tanke på hur långt borta det känts den senaste tiden!).